Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

När mängden reklambudskap ökar och kostnaderna för att synas stiger blir det allt viktigare för företagen att just deras budskap bryter igenom allt brus och når fram till konsumenten. Detta har medfört att vissa företag sökt nya mer okonventionella sätt att göra sin röst hörd, fenomenet kallas gerillamarknadsföring. Tidigare forskning på området har främst undersökt företagens användning av gerillamarknadsföring, vilka typer av företag som kan dra störst nytta av tillvägagångssättet och vilka förutsättningar som krävs inom företagen. Vi har istället valt att studera gerillamarknadsföringen ur ett konsumentperspektiv.Resultatet av undersökningen visar att det existerar ett motstånd mot traditionell marknadsföring medan samtliga exempel på gerillamarknadsföring uppvisar bättre verkan. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att gerillamarknadsföringen lyckas skapa ett större intresse hos konsumenten än vad den traditionella reklamen gör.

EU-NAVFOR är den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekämpas med konventionella medel. Forskningsläget angående hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motståndare är väldigt begränsad.Syftet med denna uppsats är således att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier är användbara i en nutida konflikt samt att se om det finns några likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 använde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras på en kvalitativ metod där Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie på ME02.

I denna uppsats har språket i 504 svenska internetforuminlägg skrivna av personer i åldrarna 20-25 år och 40 år och äldre undersökts. Inläggens språkliga form har undersökts genom att förekomsten av tio olika okonventionella språkdrag hämtade från menings-, ord- och teckennivå har analyserats. Analysen av inläggen visar att det finns ett tydligt samband mellan språket i inläggen och skribentens ålder. Den yngre gruppen forumdeltagares inlägg karakteriseras av ett stort antal okonventionella språkdrag som anses vara typiska för datordialoger, medan den äldre gruppens inlägg innehåller färre sådana okonventionella språkdrag och alltså istället har ett språk som i högre utsträckning följer den traditionella skriftspråksnormen..

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

I början av 1980-talet myntade reklammannen Jay Conrad Levinson uttrycketgerillamarknadsföring. Den nya termen var skapad för att beskriva en marknadsföringstaktikför framförallt mindre företag där kreativitet snarare än en stor marknadsföringsbudget skullevara nyckeln till framgång. Genom att använda sig av okonventionella medieval kunde ävenrelativt billiga kampanjer få ett stort och mycket kostnadseffektivt genomslag. Vartefterkonkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet ökat har även större företag anammattaktiken. Tidigare forskning på området har främst undersökt gerillamarknadsföring ur ettföretagsperspektiv.

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning är Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Utformningen av varumärken har traditionellt sätt bestått av ett ord, en figur eller en kombination av de två. Idag finns istället en ökad förfrågan från företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumärken såsom hologram, doft, ljud och liknande kännetecken som påverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rättsliga reglering för att registrera ett varumärke kräver en grafisk återgivning försvåras registreringen av okonventionella varumärken. Uppsatsens syfte är därför att analysera kravet på grafisk återgivning med bakgrund av kommissionens förslag på ändring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumärke. Uppsatsen avser också att utreda om gällande rätt utgör ett harmoniserat område på EU-rättslig nivå såväl som internationellt. Det är idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumärke om återgivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv.

I dagsläget när det konventionella mjölkpriset är lågt söker lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete är att se om gården Byggningens lönsamhet blir bättre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle läggas om till KRAV-godkänd mjölkproduktion. Vi har gjort två driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkänd produktion. Vi har tagit siffror från Byggningens balans- och resultaträkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgått från den konventionella men istället använt eko-kalkyler från Agriwise.

Att beräkna förväntad återstående medellivslängd vid födseln är det konventionella sättet att mäta det genomsnittliga antalet år en nyfödd kommer att leva, givet dagens risker att dö. Under senare år har det ifrågasatts huruvida detta mått tar hänsyn till förändringar i medelålder för dödsfall eller om måttet innehåller en så kallad tempoeffekt.I detta arbete har tre metoder att mäta medellivslängd jämförts genom beräkningar på svensk data för de senaste hundra åren. Det konventionella måttet, vilket i denna uppsats benämns e0, har jämförts med två mått som anses kunna ta hänsyn till förändringar i medellivslängden hos populationen. Ett av dessa justerade mått, e0*, ska tolkas på samma sätt som det konventionella måttet och en jämförelse mellan dessa är därför särskilt intressant.Det visar sig att det finns en märkbar skillnad mellan måtten. År 2011 ligger det konventionella måttet 3,15 år över det motsvarande justerade måttet, e0*, för män i Sverige.

Med vår uppsats har vi försökt undersöka vad kvinnliga konsumenter i åldern 20- 29 eftersträvar att tillgodose för värden vid konsumtion av ekologiska ? och konventionella kläder. Vi har försökt ge modekedjorna en inblick i hur de kan utveckla utformningen av ekologiska kläder, genom att studera ifall konsumenternas eftersträvade värden avseende ekologiska kläder liknar eller skiljer sig åt från värden avseende konventionella kläder. För att finna värden som kan vara väsentliga att tillgodose vid konsumtion av kläder har vi använt oss av means-end chain modellen, som applicerats på åtta kvinnliga respondenter. Detta har följts av en enkät där vi med en variant av List of Values (LOV) har studerat om det existerar en skillnad i vilka värden konsumenten vill tillfredställa vid ett köp av ett konventionellt- och ekologiskt plagg..

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

I genomsnitt utsätts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har någon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam påverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 år sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den här kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tänkt för de företag som hade begränsade resurser. Metoden kan vara väldigt kostnadseffektiv och används idag flitigt bland både stora som små företag.